Bloggflytt!



Nu är det dags för mig att ta mitt pick och pack och flytta till sugartime.se! En webbadress som vissa av er kanske känner igen, och som nyligen fått sig en rejäl ansiktslyftning. Allt bloggande kommer i fortsättningen ske därifrån, men den gamla bloggen finns kvar för de som vill bläddra i arkivet.

Ni som följer bloggen via Bloglovin’ behöver inte lägga till er som nya prenumeranter på sugartime.se. Ni kommer att flyttas automatiskt inom kort. Men glöm inte att ändra till min nya adress i era länklistor och bokmärken!

Så välkommna till:



I’m moving my blog to http://sugartime.se/. I hope I’ll see you there!

If you follow my blog through Bloglovin’, you don’t need to change a thing. Your subscriptions to this blog will be automatically changed to the new blog soon. But don’t forget to update your link lists and bookmarks to my new address!

© Ida Sandgren, all rights reserved.


I just need some time of my own to figure out where all my dreams have gone

Titeln till detta inlägg borde nog ha tillkännagivits för ett flertal månader sedan. Men vissa saker är lättare att säga i efterhand. Till er som besök bloggen under tiden som gått, kommenterat och mailat: jag är ledsen att jag föll bort, men när bloggandet känns mer som ett krav att konstant leverera något fängslande, istället för ett roligt och givande tidsfördriv, är det nog hög tid att ta sitt pick och pack och logga ut.


Hur som helst har jag på senaste tiden börjat överväga en liten rentré. Ifall någon fortfarande är intresserad. Kanske även om intresset är lågt (obefintligt?). För i ärlighetens namn saknar jag ju bloggandet.


Så. Jag håller på att snickra lite smått på en ny bloggsida, så en flytt kan nalkas inom kort. Dock flyttas det inte särskilt långt, bara några stenkast bort. Återkommer när jag har något vettigt att tillägga.


Till dess, ha en fruktansvärt fin marsmånad.


I know I’ve been gone for a long time, but I’m considering starting blogging again. I’ll let you know more soon.

© Ida Sandgren, all rights reserved.


Ge mig två kulor hallonglass och en med lakritssmak, nej förresten, jag tar en päronsorbet istället.


Säg hej till min nya skjorta! Den är från 70-talet, men när man tittar på mönstret känns det lite som om man kliver in i en 50-talsglassbar och köper en stor glasstrut med tre kulor (en päron- och två hallonsmak). Nu har jag ju aldrig upplevt 50-talet på riktigt, och har alltså inte haft möjligheten att besöka en äkta 50-talsglassbar, så jag gissar hejvilt men ni förstår nog vad jag menar. Sen får jag dessutom ont i magen när jag äter glass, men det tror jag vi tar och skiter i.

Puss hej!


I love my new vintage shirt! It’s from the 1970’s, but looking at the pattern feels like walking in to an 1950’s ice cream bar and order a large cone with three scoops (one pear- and two raspberry flavor).
© Ida Sandgren, all rights reserved.


Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.


Spring till biblioteket, bokhandeln eller låna den av en vän som har haft den goda smaken att läsa den. Det blir din finaste marsbok. Tummis.


If you haven’t already read The Elegance Of The Hedgehog by Muriel Barbery, you really should do so. It’s wonderful.
© Ida Sandgren, all rights reserved.


Och jag sade: Varde ljus; och det vart en lampskärm.


Min gamla saxlampa i teak, som har saknat en lampskärm så länge att jag nästan skäms, har äntligen fått nya kläder. Eftersom inga nyproducerade skärmar föll mig i smaken, och jag aldrig hittade en som var tillräckligt nätt i andra hand-butikerna, så bestämde jag mig för att svänga ihop en egen.

Jag rotade fram en gammal spetsduk ur mina gömmor och doppade den i trälim utspätt i ljummet vatten. Sedan hängde jag den fuktiga duken över en uppochnedvänd kruka och formade den som jag ville ha den. När duken stelnat klippte jag ett hål högst upp och trädde på den på lampan, et voilà!


I made this lampshade for my vintage wall lamp by using an old doily I found in a drawer. It’s a really simple DIY project: I just mixed some glue with lukewarm water and soaked the doily in it. Then I turned a pot upside down and hung the doily over it, shaping it as I wanted it. When the doily was dry I cut a hole at the top and put it on the lamp. Done!
© Ida Sandgren, all rights reserved.


Alla mardrömmar kom idag, och det verkar som de är här för att stanna.


Ibland behöver man försvinna ett tag för att andas in, begrava ansiktet i en mjuk kanin, fundera över saker och ting och läsa fina böcker. Och andas ut. Men det bästa med själva försvinnandet är ju i alla fall att det blir så roligt att komma tillbaka. Så nu gör jag det.

P.s. Bekymra er inte över den melodramatiska rubriken, jag har bara lyssnat för mycket på Bowie.


Sometimes you need to disappear for a while to bury your face in a soft bunny, think about things and read nice books. And breathe. But the best part of disappearing is, after all, to come back. And today is the day to do so.
© Ida Sandgren, all rights reserved.


Man vet aldrig vad mymlor kan ta sig till.


Min pappa överraskade mig häromdagen med en sprillans ny muminmugg. Mörkt hallonrosa med en liten mymla iklädd snörkängor på. En himla fin present, som fick den stora orosklumpen jag gått omkring med i bröstkorgen den senaste tiden att upplösas något. Hur som helst. Just nu agerar den pennställ, men snart dricker jag nog blåbärssoppa ur den om mornarna.


My dad gave me this Moomin cup a few days ago, such a pleasant surprise!
© Ida Sandgren, all rights reserved.


Inga lattefärgade fondväggar eller stela gråa soffor så långt ögat kan nå.


Jag köpte en bok förra veckan som jag blev upp över öronen förälskad i. Detaljer hemma heter den och dess innehåll är så långt ifrån långrandig nordisk minimalism man kan komma. Varje uppslag är fullspäckat med färg och loppisfynd, och hela boken är som ett litet lyckopiller. Inte dumt!


Min favoritdel i boken är den med fotografier på arbetsrum. Jag blir smått galen av att se på alla fina skrivbord, proppfyllda pennburkar och snygga papperskorgar (!). Galen av inspiration, alltså.


Och vet ni vad? Prick en sådan här emaljmugg med en grön katt på ena sidan och en röd räv på den andra står i vårt kök. Den är min mammas, och hon har haft den ända sedan hon var ett litet flickebarn.


Längst bak i boken, där alla familjer som visat upp sina hem tackas, finns det en liten skiss av varje hus. Charmigt som tusan.

P.S. Hej alla nya besökare, vad roligt att ni har hittat hit! Jag hoppas att ni kommer att trivas. Puss hej.


I bought this splendid book last week, called Detaljer hemma (translates Details at home), filled with inspiration!
© Ida Sandgren, all rights reserved.


© COPYRIGHT
The copyright of all original illustrations, photographs and text on this site remains to Ida Sandgren. All rights reserved.


RSS 2.0