Mumsa tårtrester.


Teckna anatomiska hjärtan.


Och busa med den här grabben.


Vad har ni gjort den här eftermiddagen?



Things you can do a Tuesday afternoon: eat left over cake, draw an anatomic heart and play with a furry friend. What have you done this afternoon?

Idag fyller min syster år, och det firas såklart med jordgubbstårta och presenter. Det här paketet fick hon av mig. Och då hon var en tråkmåns som bara skrev massor av dyra teknikprylar på sin önskelista så fick jag vara lite finurlig och hitta på något annat.


Så, eftersom hon tycker om att virka så fick hon några nystan ekologiskt bomullsgarn.


Och eftersom jag tycker om mumintroll så fanns där tydliga instruktioner i form av mina små tuschteckningar för vad som skulle virkas av varje nystan. En present till syster som lite senare blir en present till mig. Vid min svans, så fiffigt!



This is what I gave to my sister today (it's her birthday!). She likes to crochet, and I like the Moomins.

Ni missar väl inte Claras tävling där du kan vinna ett presentkort på inte mindre än 1500 kr hos Kii.se? Allt ni behöver göra är att plocka ihop er drömoutfit för den summan samt skriva en liten motivering om varför just ni ska vinna. Kunde inte bli bättre!

Själv håller jag tummarna för att jag ska få traska runt i ett par jordgubbsröda Hasbeens till sommaren. Det vore fint det.



Tip of the day: you can win a wonderful spring-outfit if you enter Claras competition, here!

Jag har insett att jag är rätt så svag för små, små blåsinstrument. Som tromboner som får plats i handflatan.


Trumpeter som man kan ha hängandes i ett sidenband runt halsen.


Eller väldigt små och silvriga saxofoner.

Förresten. När jag var liten och skulle börja spela ett instrument så ville jag spela trummor. Men det fick jag inte för mina föräldrar. För mycket oväsen. Då valde jag det näst mest högljudda instrument jag kunde komma på. Och det var saxofon. Och det spelade jag i flera år, tills jag tröttnade på att släpa det där tunga åbäket till och från skolan varje torsdagsmorgon.

Så. Nu vet ni det.



I used to play saxophone when I was younger, and now I have this thing for tiny wind instruments.

Jag är sjukt stressad nuförtiden. Jag har en milslång lista över saker som jag behöver ta tag i och för varje punkt jag bockar av uppstår minst fem nya. Ungefär. Det allra mest påfrestande är att jag måste leverera sjuttioelva kreativa, skickliga och helt fantastiska teckningar inom loppet av några få veckor. Och det får självklart min annars rätt så kreativa hjärna att kollapsa av prestationsångest och bli totalt urladdad på idéer.

Så. Vad tycker ni att jag ska teckna? Det kan vara allt mellan himmel och jord, och mer därtill. Hit me!

För att överleva lyssnar jag just nu på denna spellista på repeat:

Klicka på mina hanskrivna kråkfötter ovan så poppar Spotify-fönstret upp.

Florence + The Machine - Rabbit heart
Cat Power - Free
Yeasayer - Madder red
Laura Marling - Devil's spoke
Patti Smith - Land
PJ Harvey - Meet ze mostra
Bat For Lashes - Trophy
Fleet Foxes - Mykonos



A drawing I made a few days ago. And a playlist!

Jag har länge varit i behov av någon form av förvaring till mina tidningar och böcker (att överbelamra mitt lilla sängbord med sjuttioelva böcker och minst lika många tidningar är inte så praktiskt). Så jag tänkte visa er hur jag löste det hela, för en riktigt billig peng.

Du behöver egentligen bara tre saker, nämligen;


En sprayflaska med hobbyfärg i valfri kulör. Jag valde vitt. Just den här är köpt på Biltema och kostar ungefär 50 riksdaler, billigt och bra. Extra billigt blir det ju också om man har en snäll pappa som betalar för färgen.


En sådan här trådkorg, som det nog egentligen är meningen att man ska ha på insidan av ytterdörren så att posten landar i den istället för på hallgolvet. Jag hittade min i en rätt så osnygg nyans av orange för en guldpeng på loppis.


Och så behöver du lite tidningspapper att lägga ut på marken eller golvet eller var du nu väljer att hålla hus. Sedan är det bara att spraya flera tunna lager från alla håll och kanter tills det blir helt vitt.


Häng upp trådkorgen på väggen och släng i några tidningar och böcker. Om du vill kan du pynta den med någon japansk plastkatt. Kors, så snyggt!



I needed some storage for my books and magazines, so I spray painted this basket that I thrifted and hung it on the wall.

Ni har väl inte missat att jag har två nya annonsörer nu i april? Vi tar oss en titt!




Hos Stilsamt hittar du bland annat sådana här somriga pasteller. En isblå långklänning, vita snörskor, en syrenlila vårkappa och en vippig polkagrisklänning i ljusrosa och vitt som alla mer än gärna skulle få flytta in i min garderob.




Och hos På Pricken Röd hittar man små tjusigheter som vita spetskragar, halsband som ser ut att vara gjorda av karameller med jordgubbssmak, oanvända vintagestrumpor och annat fint att inviga våren med.


Och hörrni. Ni har väl inte glömt att auktionerna med de vackra underkläder som Elin sytt går ut ikväll? Buda här!



I have two new advertisers this month, Stilsamt and På Pricken Röd. Check them out! And don't forget to bid on Elins pretty lingerie collection tonight!

Ni kanske minns min vita pärlkrage som jag visade er när jag skrev ett inlägg om att jag samlar på löskragar? Den är nog min allra finaste accessoar, som kan göra vilken tråkig tröja som helst att kännas likvärdig en balblåsa. Och det är ju inte så dumt!

Så när jag hittade den här svarta kragen på tradera kunde jag inte låta bli att klicka hem den. Den är som en mörkare, nattlig tvilling till den jag redan har i mina ägor. Och så kommer den ju vara så galet snygg till alla mina färgglada jumprar.



As you may remember, I love loose collars. This black beaded beauty is my latest addition to my collection.  

Idag sitter jag och försöker skriva färdigt mitt ansökningsbrev. Det är hemskt svårt att skriva om sig själv utan att vartenda lilla ord låter som taget ur ett klyschigt brev till Kamratposten. Men skam den som ger sig. Eller något åt det hållet.

Och så här ser förresten min lugg ut. Jag vet inte varför, men vi kommer inte riktigt överrens, luggen och jag. Så jag har den oftast åt sidan i ett litet hårspänne. Men det går väl an det med.

Hur som helst. Intresseklubben antecknar.



Today I'm trying to finish my application letter. And this is what my fringe looks like.

Hej hopp. Har ni haft en fin påskhelg? Det har jag.

Jag har mest suttit i solen iklädd en stor och varm tröja som min mormor stickat och njutit av att våren är på väg. Och ätit kladdkaka. Planterat blommor. Läst Claras tidning. Druckit äppelvin. Kramat syster. Knipsat påskris. Mumsat persikohalvor. Och tagit första vårpromenaden med Herr Muffin. Han var lika lycklig som en ko som släppts på grönbete. En liten, lurvig ko.



Det är förresten min syster som tagit bilderna. Jag hade liksom händerna fulla.



This weekend Mr. Muffin and I took our first springtime stroll.

Teckningen ovan gjorde jag när jag var sex år gammal. Och jag tycker så himla mycket om den.

Annars har jag alltid haft så svårt att tycka om mina teckningar. Första veckan kan jag vara lite stolt och tycka att "det här blev ju rätt så fint ändå". Men efter ett tag kan jag inte låta bli att tänka "men vad sjutton, det här ser ju bara löjligt ut!" till och med om de teckningar som jag varit riktigt nöjd med för bara några dagar sedan.

Det är nog därför jag är lite feg med att visa upp mina teckningar här på bloggen. Just för att jag vet att jag kommer att vilja radera inlägget följande dag. Därför blir det mest små tuschkladd. Sånt som inte känns så seriöst, sånt som kan få vara lite småfult. Små bilder som inte tar mer än fem minuter att teckna. Fast jag egentligen gör så mycket mer utöver dem.

Men detta vingliga skelett tycker jag alltså fortfarande om. Trots att det var tolv år sedan jag gjorde teckningen. Och så är jag lite stolt. För att jag fick med alla lederna i fingrarna. Och kanske tycker jag så mycket om den för att den speglar en del av min personlighet så bra. För jag har alltid varit rätt så morbid av mig. Mörka sagor, rangliga skelett, melankoli och anatomiska hjärtan är någonting jag länge varit svag för. Så när mina klasskamrater i lågstadiet tecknade stora gula solar, regnbågar och glada familjer på rad tecknade jag skelett. När vi i mellanstadiet skulle pyssla ihop egna bilar av kartong, trä, klister och målarfärg var jag den enda som gjorde en likbil. Och när vi i högstadiet skulle läsa i dammiga böcker om friktion och andra tråkigheter satt jag längst bak i klassrummet och bläddrade fram till de sidorna i NO-boken som innehöll bilder på en hjärna i genomskärning.

Det kanske man inte kan tro om en tös som traskar fram på grusiga trottoarer i blommig klänning och rosett i håret.



A drawing of a skeleton I made when I was six years old.