Idag skiner solen för första gången på länge. Både på den isiga vinterhimlen och inom mig. Och jag äter frukost i sängen, länge, länge. Smuttar på brännhett blåbärste och drar i raggsockorna. Läser finaste boken, långsamt, långsamt. Önskar att den aldrig ska ta slut. För den är ju så fin. Och så är det den sista olästa boken i bokhyllan.

Kan ni inte tipsa mig om böcker som är lite för bra för att vara sanna? Sådana där som får följa med på bussen, bion, sängen. Det blev så himla bra förra gången ni tipsade mig.


What books should I read? Tell me!

Jag är lite suddig i kanterna för tillfället. Har svårt att se vart jag själv slutar och resten av världen börjar. Trots att gränsen mellan de två aldrig har varit skarpare än nu. Men i spegeln syns bara en blek, diffus fläck som inte riktigt vet vart den hör hemma. Som irrar runt i någon slags mittemellanvärld.

Jag räknar minuter, glömmer bort att andas.

Men. Ni är bra fina som tittar in här och skriver kommentarer trots att jag är tyst. Och när orken hittar tillbaka till mig så har jag så mycket att visa er. Vänta ni bara. ♥


About counting minutes, and forgetting to breath.

Häromdagen kände jag att jag hade lite ont om plats på mitt pyttelilla skrivbord (som egentligen är ett mycket nätt sminkbord, därav den bristande arbetsytan). Så då spikade jag upp två gardinomtag som jag köpt för en femma på loppis, och vips så hade jag en liten brickbandsliknande sak på väggen. Utmärkt att hänga anteckningsböcker, viktiga papper och fina brev från hemliga personer i.


Sparbössan med kloka (och något snorkiga) ord är även den ett loppisfynd. Tyvärr är hålet för smalt för att trycka ned tior i, så dem får man lägga under madrassen istället. Eller på något annat fiffigt ställe.


I organized all the stuff on my desk a few days ago, and hung a thrifted money-box on the wall. I also hung up two vintage ribbons to store my notebooks and letters in.

Den här godingen budade jag hem på tradera för några dagar sedan. Eftersom jag nyligen tagit över min systers gamla kamera ville jag ha en fin kameraväska till den, och en vintageväska från 70-talet kändes perfekt. Priset blev något högre än vad jag brukar köpa väskor för, men långt ifrån så galet högt som liknande väskor brukar gå för på tradera. Så jag tycker att det var ett riktigt kap ändå!


Och när man inte behöver ha kameran med sig får man plats med andra saker. Som en pocketbok, en filofax, några pennor och en plånbok. Tillsammans med lite annat smått och gott. Så himla bra att man får plats med ungefär hundra grejer i den trots att den är så liten och nätt.


Min nya kamera är förövrigt en Canon EOS 350D, som jag fick för ett systerligt pris. Förvänta er dock ingen större skillnad på fotografiernas kvalitet här på sockertid, då jag har tjuvlånat kameran den senaste tiden. Men visst ser man ändå skillnad på bilderna jag tagit med den gamla och den nya kameran? Jomenvisst.


I recently bought this vintage bag from the 1970s to use as a camera bag. Isn´t it pretty?